Avskyr dig för att du påverkar mig som du gör.
Du säger en sak när vi är ensamma men visar en annan när vi är med andra.
Avskyr dina lovord och dina "jag längtar efter dig".
Avskyr din uppsyn och hur du får mig att må.
Du dränerar mig på känslor.

Men där och då får du mig att må som en prinsessa. Är lycklig som få och är helt upprymd.

Visste att det inte skulle funka, ändå ger jag dig en chans till.
Kräker på att jatt jag är så naiv. Du har inte ändrats och kommer aldrig göra det. Ungtuppar är bara skit.
Ändå lockar dom.

Boys will be boys i guess..

Samma gamla vanliga.

Gett mig i något jag inte kommer klara ut. Är inte känslokall. Hade aldrig någonsin delat dom här stunderna med dig om jag inte känt något. "Inga känslor". Fuck you!
Men du ger mig det jag behöver.
Känner mig lättare på något vis. Även om jag saknar stunderna ibland.

Kanske vill du ha mer? Men är rädd. Är öppen för förslag grabben. Och det trots att du inte är min typ.. Vilket absolut gör dig till min typ bara för att. Tänker dock inte vänta ut dig.

Vårkänslor och desperation right?

Gårdagen.. Ännu en sån där dag.
Vaknar tidigt, men sovmorgon. Hinner äta och skriva ut cvt. Tåget.
Var det sista ciggen igår? Röksugen som fan!

Trodde han testade mig, men jag vet nu att han bara vill en sak. Frågan är varför jag inte kan träffa normala män? Varför kan inte jag få hitta rätt någon gång? J kändes annorlunda. Men han är ju likadan. "Trött på kvinnor", " en snabbis duger". Fan heller. Vill du ha något ska du få kämpa lilla vän. Tänker då inte släppa till i första taget och om du inte orkar vänta.. Thats too bad.

Lack på CSN som kommer fyra år efter man har gjort inbetalningarna och säger att man ändå betalat för lite.. Och 1200 förvandlades till 1800.. Bra jobbat.

Försökte för allt i världen att slå hål på bubblan som bildades igår. Undertryckta känslor som behövde ut. Funkade inte.
Gjorde lunch, var inte hungrig men tvingade i mig.
Ställde mig och bakade, fullständigt misslyckande.
Kusin kommer - hunden skäller - jag skäller.
Hunden skäller fortfarande efter 10 minuter och jag lika så.
Fan vad händer?

Sally skickar sms, tänker " Yes, nu är jag räddad! Kommer kunna sova inatt". Åkte med kusin ner till Malmö. Lättad när vi slår oss ner på det vanliga haket. Pratar.
Frustrerad. Fan, kallt kaffe!
Tar en cigg, borde inte - ska ju sluta.. Gör det ändå.

Tänker på morgondagen. Skriva ut cvt när jag kommer hem.
Väl hemma kraschar jag. Hungrig som en varg. Vräker i mig maten. Gör vid kattlådan, sneglar på datorn men lunkar bort till sängen och vräker ut mig istället. Trött.

Somnar sent. Vaknar mitt i natten. Desperat kissnödig och toan är en våning upp. Arg på människan som ritade huset. Lättnad. Trött.

Vaknar. Inser att gårdagen är en sån där "gör vad som helst bara jag kan radera och glömma" dag.